Gud vs. Satan

Av någon anledning halkade jag in på denna sida för någon vecka sedan. När jag hamnade där insåg jag att jag varit där en gång tidigare. Troligen var det också via en kommentar på någon artikel i Aftonhoran eller GP.

Nu har jag tillbringat säkert en timme på sidan och jag blir fascinerad av hur otroligt sjukt jag tycker att det är. Hur i helvete kan man leva med sig själv, och prata om respekt och kärlek, när de enda man respekterar är de som resonerar på precis samma sätt. Hur kan man bli så ”upptagen” av en skrift, så man tappar all förståelse för att alla människor kanske inte ”tror” på samma ord, men är lyckliga och mår bra ändå.

Jag har ingen som helst önskan att ta emot Jesus. Vi kan säkert snacka hav, väder och vind men djupare än så blir det nog inte. Jag känner inte heller någon skuld eller skam över mitt leverne. Dricka bärs och dela säng med pojkar kan vara riktigt roligt och inget jag tänker be om ursäkt för att jag ägnar mig åt. Okej, nu säger Christers Bibel att just dricka alkohol inte är en synd i sig utan det är det att jag kan bli full, och eventuellt följderna av det, som är det syndiga.

Sen hittade jag ett annat ställe som också var lite intressant… Eller nej, jag orkar inte. Jag skulle antagligen svepas vidare till nästa inlägg, och nästa och nästa för det finns nog ingen artikel som jag läser utan att få hjärtklappning. Och då kan man ju fråga sig vad jag har där att göra, jag måste ju inte läsa om jag inte vill. Alltså, det jag gör är är ett försök att förstå hur de tänker. Jag har precis läst boken ”Om det så skulle kosta mig livet” och jag hoppas jag kan få ner några ord om den senare.

Att man har en personlig värdering eller åsikt om saker, liv och leverne är en sak, det har jag med, men jag skulle aldrig komma på tanken att alla som inte delar den är syndare. Nåja, lite dumma i huvudet är de väl så klart.

Som tur är finns det människor i min bekantskapskrets, med en livsåskådning influerad av Bibeln, som inte är i närheten av den trångsynthet som Christer med polare besitter. Människor som förstår och har respekt för att inte alla ser på saker på samma sätt. Den respekten, för varandra som människor, är ömsesidig. Visst kommer min idé om just tolerans och respekt till korta när jag säger att jag inte hyser någon respekt för en människa som Christer, men det kan jag leva med.

Det är fredag kväll och jag tänker tillbringa den hemma framför datorn. Till det skall jag dricka en Schneider Weisse. Kanske blir det några droppar 12-årig Bowmore också. Jag kommer lyssna på musik och njuta av livet. Jezus så skönt det skall bli!

Skål!
/J, ett Satans barn

One Comment:

  1. Lycka till med ditt liv så länge det varar.

    —–
    Tack David! Och detsamma önskar jag dig så klart.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *