Hmmm. Jag kan inte låta bli, fast jag kanske borde. Den 5 januari skrev familjen till den mördade tjejen Nancy, ett öppet brev. Det var väl inte så mycket att säga om det, det är precis så där ”slipprigt” som den typen av brev brukar vara. Men ett stycke hajade jag till inför. Mot slutet står att läsa:
Vad är det de vet som inte kommer fram till oss? Har de en trolig gärningsman? Det verkade inte så när jag surfade mig igenom dagens nyheter. Så jag undrar, vad menar de?
Eftersom jag, tro’t eller ej, inte har minsta aning om vem som kan ha bragt Nancy om livet kan det ju inte bli annat än spekulationer kring uttalet. Och ja, jag stör mig på att det idag är så förbannat lätt, nästan självklart, att skylla på ”samhället”. Samhället? Är inte det du och jag, bland andra?
Visst, visar det sig att det återigen är en herr ”snälla-spärra-in-mig-för-jag-kommer-döda-någon-snart” som blivit nekad vård, och sen gjort precis vad han lovat, då kan jag finna en viss relevans i uttalet. Men här får det mig bara att rynka på näsan och känna… förlåt jag vet att det inte passar sig men… jag känner avsmak mot hela grejen.
Jag tycker att det är mer eller mindre tragiskt när en människa, oavsett omständigheter, dödas. Jag förstår deras sorg och förtvivlan och självklara önskan om att finna den eller de skyldiga. Jag hoppas också innerligt att det svaret skall ge dem ro.
/J