Tentaplugg
”De kommer bli tomt i huset när barnen flyttar ut. Och äääääääven om du inte känner så nu, så kommer du minsann att tycka det sen. Johodå, så är det förstår du.”
Sen kniper de i hop de redan stramade läpparna och lägger huvudet på sne’. De där som har utflugna barn. De där, som aldrig har gjort något vettigt med sina egna liv.
Tacka fan för att det blir tomt. Och tacka fan för att det är precis det jag väntar på. Det skall bli så skönt! Ja, nu kanske man inte får säga så. Inte högt i alla fall. Men jag gör det ändå. SÅ SKÖNT!
Ja, det är inte så att de är besvärliga direkt, eller otrevligt. Tvärtom förhållandevis bra gossar, vilket jag nog sagt förut. De får tvätta sin egen tvätt och städa sina egna rum. Eller så gör de inte det, men det är ju inte mitt problem.
Jag flyttade hemifrån när jag var sjutton och fram tills idag har jag bara bott helt själv, i egenskap av särbo, i tre månader. ”Säg är det konstigt att man längtar…”
Så. I går hade jag åter – vad skall man kalla det – en försmak av vad som komma skall. Det är veckan innan tentor och jag har pluggat ganska ordentligt senaste månaderna. Nu börjar det softas ner och bli mer tentaplugg á là Neptun. Alltså, genomgång eller sammanfattning – i ackompanjemang med rött vin.
Och så plötsligt händer det. Igår när jag kom hem så visar det sig att bägge sönerna skall sova borta. Hehe-hoho-haha – YES!
Recept på en skön kväll är således: en övningstenta, litteratur om civilrätt och sjörätt, några olika regelverk, musik via högtalare (och inte i lurar för ovanlighetens skull) och en halvfull flaska rött vin. Åsså jag då. I min underbaraste ensamhet. Mumma… SÅ SKÖNT!
/J