Back in business, är jag.
Just i stunden ligger jag i min underbara säng och dricker mitt morgonkaffe. Datorn i knät, så klart! Jag hör hur Linus pysslar i badrummet och jag vet att Gus sover i sin säng. Jag njuter var sekund då jag ligger här, omhuldad av de röda väggarna från utsidan och av luften, med alla dess partiklar, från insidan. Jag såg, när solen lyste in häromdagen, hur mycket ”skit” det lossnade från en mössa som skakades. Isch! Jomen, skit finns det gott om överallt. Eller hur?
Som t ex i hjärtat och hjärnan hos de som är emot samskönade äktenskap. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta när jag läser kommentarerna. Eller jo, jag väljer så klart att skratta. Men samtidigt som jag skrattar så tänker jag ”vad synd det är om dessa trångsynta människor”. Så mycket glädje och kärlek de ”väljer” att inte ta del av, bara för sin syn på en företeelse som faktiskt är en ensak mellan två människor. Har vi råd att inte ta vara på all kärlek i dagens samhälle?
Hur som helst så är jag inte insatt i Bibeln något närmare. Jag började läsa en gång men jag blir så arg så fort. Det är helt enkelt mig hälsovådligt att förtära sådan litteratur. Jag och Dan lyssnade dock på ”Bibeln på 100 minuter” när vi körde från Stockholm en gång. Jag blev inte imponerad, men fick mig några sköna skratt då Dan levererade sina egna tolkningar av orden vi hörde.
Det som förvånar mig mest i hela denna soppan är hur fasen de samkönade vill ingå äktenskap á la kirkko. Att man kan känna gemenskap med den gemenskap som, i alla fall i mitt tycke, fördömer hela ens person. Nåja, det har väl ett större djup än så, antagligen. Och det vette fan om jag vill förstå.
Jag har inte tid att spåna ut mer ty dagens arbete pockar på. Jag måste dock avsluta med några rader, hämtade ur Pauli brev till Korintierna. Jag vet att man inte skall rycka saker ur sitt sammanhang men jag gör det ändå, för jag kan inte förstå, hur man kan ha sådana här saker i samma skrift. Eller jo, det är ju bara att skriva så klart. Det skrämmande är att det finns imbecilla varelser, som i avsaknad av sunt förnuft, tror att allt som skrivs i Expressen är sant, typ.
1 Kor. 6:9
Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män.
1 Kor 13:4-7, 13
Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre och störst av dem är kärleken.
Leve kärleken! – den som bor innerst i ditt hjärta, opåverkad av regler, normer och annat jävla bjafs! Ja, den skall göra bägge parter gott, så klart.
/J